Så här kan du bygga en egen dator från grunden

Sugen på att bygga en egen dator? Här får du hjälp på vägen! Vi guidar dig genom allt från val av komponenter till att sätta ihop delarna till ett komplett system.

Introduktion

Vi kommer att diskutera principerna kring komponentval snarare än att tipsa om specifika produkter. Om du vill ha hjälp med det kan du med fördel kolla in Datormagazin-riggen, där hittar du alltid aktuella listor med komponenter som vi testat tillsammans.

Att bygga eller uppgradera en dator är mycket enklare än många tror. Men vissa delar bör utföras i rätt ordning för att göra det så enkelt som möjligt och undvika såväl extra arbete som skador på komponenter. Vi kommer på följande sidor att guida dig genom alla steg från planeringen inför bygget, till en färdig dator med uppdaterad Bios och ett fräscht operativsystem. Häng med!

Tänk efter innan

Det första vi måste göra är att sätta oss ner och planera bygget. Vad ska PC:n användas till? Vad får den kosta? Vilka delar är viktigast att lägga krut på?

Har du mot förmodan en obegränsad budget blir det här givetvis lite enklare. Annars gäller det att prioritera.

När du vet vilken typ av system du ska bygga, om det är primärt för arbete, surfande, gaming eller något annat så är det dags att välja plattform i form av Intel eller AMD. Vad du ska satsa på beror delvis på vilken form av system du planerar att bygga, men det är idag inte några större skillnader rent generellt så det handlar oftast mer om tycke och smak. I detta bygge satsar vi på Intels senaste chipset och processor, men guiden fungerar givetvis lika bra för alla AMD-användare.

Välj moderkort med omsorg

Något vi tycker att du bör lägga ner lite tid på är valet av moderkort. Undvik att vara dumsnål, för oavsett vilken processor du planerar att använda sätter moderkortet gränserna för vad du kommer att kunna göra både sett till expansionsmöjligheter men även sett till eventuell överklockning, möjlighet till integrerad grafik, lagring, minnesmängd med mycket mera. Genom att välja rätt moderkort finns även bättre förutsättningar för kommande uppgraderingar vilket ger oss en grundplattform som kommer att vara gångbar under längre tid.

Minnets betydelse när du ska bygga en egen dator

I nästa steg är det dags att välja minnen. Många gånger fungerar de flesta RAM-
minnen på de flesta moderkort, framför allt om vi valt att satsa på ett lite bättre moderkort. Men för att vara säker på att få maximal stabilitet bör man alltid titta på moderkorttillverkarens webbplats under något som kallas HCL – hardware compability list. I denna finns bland annat samtliga minnen som har validerats fungera med just detta moderkort listade, och väljer du ett av dessa kan du vara säker på att inte får oförklarliga fel baserade på just minnet.

Vi bör här även ställa oss frågan om mängden minne och dess hastighet eller frekvens samt, för dig som är lite mer inbiten användare, delar som CAS–värden. Vi brukar säga att du aldrig ska gå under åtta gigabyte, men att redan från start välja 16 eller 32 gigabyte är definitivt inte fel. Ser vi till antalet minnesbanker rekommenderar vi alltid att använda två minnesbanker före fyra, då detta är en bättre grund för vidare överklockning/uppgradering och en minskad felkälla. Detta så klart under förutsättning att du inte bygger ett system som använder tre- eller fyrakanalers minnen. Men då detta är mer ovanligt så lämnar vi detta ämne.

När det gäller frekvensen bör du ha som riktlinje att minst hålla samma nivå som din valda processor stöder. För Intels elfte generations Core-processorer betyder det en frekvens på minst 3 200 megahertz, men precis som med mängden RAM är det inte fel att kliva upp lite i frekvens, framför allt om du planerar att använda den integrerade grafiken som i detta fall kommer att dela på ditt arbetsminne tillsammans med systemet i övrigt. Ett snabbare minne kommer att ge snabbare grafik.

Att tänka på när du väljer chassi

Nu är det dags att välja datorlåda, eller chassi. Förutom kosmetiska val som färg och eventuella sidofönster finns här vissa funktionellt viktigare val. Det första är att se till att lådan har tillräcklig plats för valt moderkort. Detta brukar inte vara något problem så länge du inte valt ett moderkort som är större än ATX. Vad som däremot kan vara värt att tänka på är att allt fler, lite kraftfullare moderkort, har en extra strömmatning som ofta är placerad i kortets nedre sida. Om du har ett sådant moderkort bör du se till att det antingen finns extra utrymme för denna kabeldragning eller att det finns färdiga genomgångar från undersidan.

LÄS OCKSÅ
Jämförande test av 7 datorlådor

När vi så pratat om kabeldragning är även detta en viktig del. Ska många komponenter och enheter anslutas är det bra om det finns utrymme för enkel kabeldragning vilket gärna sker bakom moderkortsplåten. Ytterligare lite av ett måste är att undersöka att planerade instickskort får plats i chassit och här gäller det att både kontrollera kortens längd men även att hålla koll på dess bredd. Det senare gäller framför allt om du skulle vilja använda en så kallad riser-kabel och placera grafikkortet parallellt med chassits sida för att kunna visa upp det. Det händer nämligen allt för ofta att dessa sidoplacerade platser är för trånga för lite bredare grafikkort. En sista tanke gällande chassit är dess frontplacerade IO-panel. Kontrollera gärna att här finns anslutningar för den senaste USB-standarden och då även en Typ-C-anslutning vilket kommer att underlätta ditt framtida arbete.

Skaffa nätaggregat med överkapacitet

Vi har så tre delar ytterligare att överväga innan vi kan beställa hem allt och börja bygga. Den första av dessa är nätaggregatet, PSU:n.

Bygger du en enklare dator utan direkta prestandakrav räcker det med ett aggregat med 80+ eller 80+ brons-certifiering. Ska du bygga en lite mer kraftfull dator bör du, om du inte redan vet hur mycket kraft du behöver, använda en PSU-kalkylator. (Det finns gratistjänster från de större tillverkarna, se faktaruta). Lägg till minst 15–20 procents överkapacitet för framtida behov, framför allt om du har tankar på att inom en överskådlig framtid köpa ett kraftigare grafikkort eller är sugen på att överklocka.

Något vi tycker ska vara ett krav på alla PSU:er är att de kommer med olika former av skydd mot oren ström samt över- och underslag i elnätet. Det finns flera olika skydd men för att lyfta fram de vanligaste så omfattar de: OPP, OVP, UVP, OCP, OTP och SCP. Dessa skydd är en billig investering i fall något skulle hända, så lusläs specarna eller våra tester av olika aggregat.

Svalt och tyst med rätt kylare

Vi fortsätter med valet av processorkylare. Det primära valet här gäller vatten- eller luftbaserad kylning. För en normal rigg klarar du dig bra med en traditionell luftkylare, men om du bygger ett lite kraftigare system bör du satsa på en mer kraftfull lösning redan från start. Dels ger bra kylning en längre livslängd på processorn men framför allt ger det en tystare dator. Fördelen med vattenbaserad kylning är att dessa lösningar normalt har mindre påverkan på chassits normala luftflöde och vi får en renare insida vilket framför allt brukar vara önskvärt om du planerar att använda ett chassi med glasdörr för att visa upp datorns vackra insida.

Satsa på snabb M.2-lagring

Sista tanken ägnar vi åt systemets lagring. Alla nyare moderkort kommer med minst en PCIe-baserad M.2-plats och denna tycker vi att du ska utnyttja. Lösningen blir lite dyrare jämfört med en mekanisk disk men prestandavinsten är enorm. Tänk på att desto högre prestanda disken levererar desto varmare kommer den att bli. Så kontrollera att moderkortet antingen har egen passiv kylning för lagringsplatsen eller att det finns plats att installera en egen kylfläns. För utan kylning kommer du troligen inte att kunna dra full nytta av disken.