Vi testar Mac Mini M1 och konstaterar att Apples nya Intel-ersättare är en teknisk revolution. Men först, en tillbakablick.

Apples arkitekturval genom åren

Att ett visst mått av skepsis var på sin plats när Apple stod inför att byta processorarkitektur ännu en gång var inte oväntat och heller inte malplacerat. Men om det är något detta företag uppenbarligen är väldigt bra på så är det just att radikalt förändra en av sina viktigaste produktfamiljer.

Första gången Apple bestämde sig för att byta processorarkitektur förstod de inte ens själva att de gjorde det. Då var Apple II företagets mest framgångsrika produkt med en 6502-processor under skalet. Givetvis var den alldeles för långsam när Steve Jobs första stora ego-projekt inom bolaget skulle få sig en snabb och fin processor.

Vi pratar om Lisa

Nej, vi pratar inte om Macintosh utan om dess företrädare, Lisa, som lanserades 1983 med en Motorola 68000-processor under skalet. Samma processor som Amiga 1000 och Atari ST senare skulle drivas med. Apple höll fast vid 68000-familjen fram till mitten av 90-talet då Macintosh LC 580 lanserades med en 68LC040, där LC inte helt förvånande står för ”low cost”. Macintosh LC 580 mötte sitt öde hos liemannen exakt ett år efter att den lanserats, i april 1996, vilket också var slutet för 68000-familjen hos Apple.

ingen kunde blunda för det faktum att Intels x86-arkitektur gjorde åttor på ett ben runt PowerPC-plattformen

Två år tidigare, i mars 1994, lanserade Apple sin första Mac med en PowerPC-processor under skalet. PowerPC 601 hette den och den var fruktansvärt långsam, vilket inte gjordes bättre av att mycket av koden i MacOS och i många applikationer fortfarande var skrivet för 68000-arkitekturen som sedan emulerades i MacOS. Med tiden blev det givetvis snabbare och mer optimerat men ingen kunde blunda för det faktum att Intels x86-arkitektur gjorde åttor på ett ben runt PowerPC-plattformen. Det eleganta med RISC (reduced instruction set computing), att ha färre instruktioner i processorn och därmed kunna köra dem snabbare, gick förlorat. RISC bygger som namnet antyder nämligen på att en processor kunde göras fysiskt mindre och därmed skulle de instruktioner man faktiskt byggde in, de som oftast användes, gå snabbare att exekvera.

Riskerna med RISC-arkitekturen

De instruktioner som faktiskt inte fanns i hårdvara fick man istället hantera i mjukvara vilket skulle göra dem långsammare än om de satt i ”kislet”, men utslaget i ett genomsnitt skulle RISC-arkitekturen bli snabbare än CISC (complex instruction set computing). Det var iallafall tanken. En annan tanke med RISC var att utrymmet som man sparade med att ha färre transistorer och funktioner i processorn skulle kunna användas för en större cache vilket i sin tur skulle bidra till att kunna köra processorerna i högre klockfrekvenser.

Heter man IBM är man dels en del av PowerPC-projektet ihop med Motorola och Apple, men då använder man också Power-plattformen till gigantiska servrar som kan kylas ner med stora fläktar i stora datorhallar. Heter man Apple bygger man in PowerPC-processorer, som Apple sedermera döpte om till G3, G4 och G5, i bärbara datorer och stationära dito. Heter man IBM kan man utan större problem öka klockfrekvensen genom att kasta mer ström och fläktar på problemet, heter man däremot Apple når man till en gräns då det inte går att bygga in en G5-processor i en bärbar dator, och de som använde sig av G5-processorerna i en Mac lärde sig snart att de drog väldigt mycket ström och blev hiskeligt varma.

”Apple såg inget annat val än att gå till Intel och deras x86-plattform. I år är det 15 år sedan …”

IBM var, milt uttryckt, måttligt intresserade av att hjälpa Apple med att ta fram en G5-processor som kunde spikas in i en bärbar Mac, så Apple såg inget annat val än att gå till Intel och deras x86-plattform. I år är det 15 år sedan Apple presenterade bytet från PowerPC till x86, och det är 14 år sedan (drygt) sedan de tre första modellerna med x86-processorer presenterades.

ANNONS: Så mycket kostar Mac Mini M1 på Webhallen

Nu är det alltså dags igen. Apple har under många år utvecklat sina egna ARM-baserade processorer för Iphone, Ipad, Apple TV och Apple Watch och det har inte gått många obemärkt förbi att telefoner och datorplattor från Apple börjat närma sig Apples x86-baserade datorer i prestanda. Apple märkte det garanterat och även om snacket gått några år så är vi nu framme vid det faktum som många väntat på: Apples M1-processor, den första ARM-baserade processorn för Mac-datorer, är här.

Det finns vissa likheter mellan övergången för 14-15 år sedan och den övergång vi bevittnar nu. Då presenterade Apple först två och sedan ytterligare en Mac-modell med x86-processor under skalet. Då var det Macbook Pro och en Imac och kort där efter en Mac Mini. Nu är det en 13-tums Macbook Pro, en 13-tums Macbook Air, och en Mac Mini.

Test – Så bra är nya Mac Mini M1

Av de tre modellerna vi testar här är det Mac Mini jag valt att fokusera på. Kanske mest så eftersom jag köpt en. Alla tre maskinerna Apple erbjuder nu kan köpas med två minnesmängder, åtta eller 16 gigabyte internminne.

Det finns inga extra grafikkort att välja eller för delen något annat du kan byta ut innan du beställer utöver lagringsytan, 512 gigabyte som standard men kan fås med upp till två terabyte lagringsyta om du är beredd att betala för det. Av de tre maskinerna Apple lanserat nu är Mac Mini den enda modell som kan driva två externa skärmar vilket gjorde mitt beslut aningen enklare, då det är så jag föredrar att arbeta.

Det bör noteras att alla tre Mac-modeller som lanserats nu utan problem (enligt Apple) kan driva Apples monsterskärm, Pro Display XDR, vars stativ kostar mer än grundpriset för en Mac Mini (skärmen i sig börjar på nästan 60 000 kronor) men den är en 32-tums 6K-skärm som ansluts via USB-C till nån av de tre Mac-modellerna, vilket borde ge en fingervisning om vad den integrerade grafikprocessorn i M1-chippet kan leverera.

Nästan allt är integrerat i M1-chippet

Det är nämligen så att M1-chippet precis som i en Iphone eller Ipad är en helt integrerad krets. Internminne, processorkärnor, grafikkärnor och allt annat sitter på ett och samma chip. Lagringsenheten är egentligen det enda som inte är integrerat i M1-processorn, om man nu kan kalla det för en ”processor” egentligen, det är snarare att betrakta som en SoC (System On a Chip). M1:an bygger på 5 nanometersteknik och har enligt Apple 16 miljarder transistorer inbyggt i en enda krets.

Processor, grafikkrets och allt annat i M1-kretsen delar på samma minne genom en modell Apple kallar Unified Memory Architecture, UMA. Eftersom UMA medger att data kan användas där det finns i minnet utan att behöva kopieras mellan olika minnesbanker får man rätt ordentliga prestandavinster på detta sätt. M1 har också processorkärnor. Massor av dem. Man får åtta processorkärnor för beräkningar och operationer där fyra kärnor används för mer intensiva uppgifter och fyra används för uppgifter som inte är lika krävande (synkronisera e-post eller Dropbox, för att ta några exempel). Utöver detta har Apple också byggt in åtta grafikkärnor som även de uppenbarligen levererar nog med pang för pengarna.

Mac Mini M1 är sval, tyst och strömsnål

En av de absolut största fördelarna med ARM och Apples modell av arkitekturen i form av M1, är hur sval, tyst och strömsnål Mac Mini är. Aldrig trodde jag väl att jag skulle ha en dator som drar mindre än en gammal glödlampa men det är där vi är: Mac Mini med en M1-krets drar i runda slängar tio watt vid normal användning. Då jag inte har en Macbook Air eller Macbook Pro att testa får jag utgå från vad andra beskrivit när det gäller batteriprestanda i de två maskinerna och en person, Marco Arment (poddare och utvecklare av Podcast-applikationen Overcast för IOS) beskrev hur han installerade sin Macbook Air med M1-processorn, synkade över alla data från sin gamla bärbara Mac, installerade Xcode (Apples utvecklingsverktyg) och började sedan utveckla och kompilera sin kod på sin Macbook Air utan att ens packa upp laddaren till datorn.

När han kom på det själv hade han närmare 60 procent batteri kvar och ska man översätta det till hur det var med en x86-baserad Mac hade batteriet sannolikt tagit slut redan under migreringsprocessen från gammal Mac till ny, det hände mig när jag skulle migrera över data till en ny Macbook (Apples lilla bärbara maskin som lades ned för några år sedan) som endast hade en port och den porten användes vid migreringen för ethernet, inte för en laddare.

Imponerande prestanda

När jag pressat min nya Mac Mini M1 som hårdast har jag installerat applikationer (både optimerade för ARM och som x86-applikationer som körs via översättningslagret Rosetta 2), synkroniserat upp 30000 bilder till Icloud, laddat ner 25000 brev från diverse e-postkonton, synkroniserat över närmare 100 gigabyte data från min Nextcloud-server, och så vidare, samtidigt. Datorn har inte så mycket som gett i från sig ett minsta ljud. Jag kunde nätt och jämnt höra att fläkten roterade inne i datorn om jag tryckte örat mot utblåset på baksidan. Min gamla Mac, en Macbook Pro från 2015 med core i7-processor och 16 gigabyte internminne, hade i den situationen roterat fläkten så hårt i datorn så den nog hade lyft hela enheten om den orkat.

”Jag tittar på den här lilla datorn och väntar på att hela illusionen ska brista”

En god vän frågade mig hur jag upplevde min Mac Mini med M1-processorn och jag funderade ett ögonblick på det, för det var svårt att sätta ord på det hela. Mitt svar blev till slut: ”Jag tittar på den här lilla datorn och väntar på att hela illusionen ska brista. Det är som att det inte är på riktigt, när som helst ska fläkten börja vråla eller något ska gå sönder”.

Även solen har sina fläckar

För att summera så här långt: ja, Mac Mini M1 är en fruktansvärt snabb, energieffektiv, tyst och allmänt elegant dator som ser ut exakt som sin föregångare. Men ingenting är ju så bra så det inte går att hitta något att klaga på och det är väl dags att göra det nu. Antalet portar i aktern på Mac Mini har minskat sedan den förra generationen med x86-processorn. Då hade vi fyra USB-C-portar, två USB 3-portar, upp till 10 gigabit ethernet och HDMI-anslutning. Den generation vi nu begåvats med säljs endast med två USB-C-portar, två USB-3-portar, en HDMI-anslutning och gigabit ethernet-anslutning. Visst, prislappen på instegsmodellen är dryga tusenlappen lägre än x86-modellen men ska du köra Mac Minin som en server kan det vara värt att köpa den äldre modellen ändå, om inte annat för att du faktiskt kan peta i upp till 64 gigabyte internminne i den.

ANNONS: Så mycket kostar Mac Mini M1 på Webhallen

Vidare kan ingen av de M1-baserade Mac-datorerna driva en extern grafikprocessor, en så kallad E-Gpu. Detta gick alldeles utmärkt med de x86-baserade motsvarigheterna men även här har Apple av någon anledning tvingats stryka den funktionen från specifikationen.

Gamla x86-appar fungerar oftast strålande

En så här pass drastisk övergång från en processorarkitektur till en annan är givetvis inte gjort i en handvändning och Apple, ett företag som i tid och otid säger sig älska de som utvecklar för Apples plattformar och sedan drar undan mattan under fötterna för de utvecklare som faktiskt gör det, har givetvis inte gjort denna övergång lätt för mindre oberoende utvecklare. Med detta sagt ska det också sägas att Apple själva har gjort ett hästjobb med att vidareutveckla konverteringslagret medan x86 och ARM, det företaget kallar Rosetta 2. Det mesta du kör i desktop på ”gamla” Mac OS kommer att fungera. Prestandamässigt är det tveksamt om du ens kommer att märka någon skillnad på Photoshop på en x86-Mac och en M1-Mac, och detta genom emuleringslagret Rosetta 2 som översätter x86-kod till ARM-kod då Adobe ännu inte släppt M1-kompilerade versioner av sina program (det ska komma i början av 2021).

”Vissa skulle kalla det svart magi, voodoo eller vad du vill – jag vet inte vad jag ska kalla det men jag är mållös”

Flera av de applikationer jag kör på min Mac Mini M1 har inte släppts i ARM-version ännu, men jag märker över huvud taget ingen skillnad prestandamässigt. Ett lysande exempel på detta är det gamla klassiska spelet Railroads som funnits för Macen ett antal år. På min gamla 15″ Macbook Pro med en core i7-processor och Intels hyfsat miserabla integrerade grafikkort gick fläkten på max, oavbrutet, när jag spelade det spelet. På min nya Mac Mini startar inte ens fläkten och spelet går på något underligt sätt faktiskt bättre och grafiken flyter på utan minsta tillstymmelse till bråk. Och detta genom ett emuleringslager från ARM till x86-arkitekturen. Datorn blir inte ens det minsta varm. Vissa skulle kalla det svart magi, voodoo eller vad du vill – jag vet inte vad jag ska kalla det men jag är mållös. De som känner mig vet att det inte är ofta det händer…

Unixlagret – en utmaning

En utmaning blir det däremot om du gillar att vara nere i Unixlagret och gegga runt. Kanske vill du installera Homebrew, kanske vill du blogga med Jekyll eller något annat verktyg som fungerat superbra på din Mac med en x86-processor, men nu är det nya regler som gäller och då kan du få upp såna här felmeddelanden:

“Warning: You are running macOS on a arm64 CPU architecture.
We do not provide support for this (yet).
Reinstall Homebrew under Rosetta 2 until we support it.”

Detta är något som kommer att ge sig relativt snart. Vill man kan man givetvis kompilera om de verktyg man använder under M1-arkitekturen, i många fall går det utan några som helst problem men det kan vara bra att tänka på att såna här grejer inte alltid kommer fungera direkt de närmaste månaderna. Jag byggde exempelvis en ny version av Ruby genom Homebrew-paketet vilket gick alldeles utmärkt. Om det ändå inte fungerar kan man ta till ett enkelt knep: kör de kommandon som strular med prefixet ”arch -x86_64” och sedan vad du vill köra. Exempel: ”arch -x86_64 bundle install”, så fungerar det mesta eftersom du då skickar körningen genom Rosetta 2-lagret och emuleringen till x86.

Läs också: Apple släpper stekhet Ipad Air

Andra saker kommer kanske inte att fungera alls. Den som vill hålla på med containerteknik a’la Docker eller köra virtualiserade operativsystem på sin M1-baserade Mac bör lugna sig med köp. Parallels är på gång med en version av sin virtualiseringsmjukvara kompilerad för ARM och denna ska sedan kunna erbjuda virtualisering av allehanda operativsystem på M1-plattan. Huruvida Parallels kommer att kunna virtualisera operativsystem som kräver x86 (exempelvis Windows 10 tills Microsoft släpper en fullfjädrad ARM-version) genom Rosetta 2-lagret eller om det endast kommer att gå att köra exempelvis Linux, FreeBSD eller Windows 10 som alla är byggda för ARM återstår att se. Köra Windows eller Linux direkt på M1-plattformen tror jag personligen låter vänta på sig väldigt, väldigt länge. Apple kommer knappast att dela med sig av specifikationerna som krävs för att skriva stöd för grafik, ljud med mera i en handvändning.

Köpa Mac Mini M1 nu eller vänta?

Det ögonblick det gick upp för mig hur tyst och snabb denna ändå relativt begränsade dator är insåg jag två saker: det första var hur mycket snabbare de kommande Apple-maskinerna med ARM-processorer i kommer att vara, och det andra var hur Apple i en handvändning lyckats göra x86-plattformen med sina värmeproblem, sina stora fläktar och sin energikonsumtion till något som hör historien till.

”Ni som tror att detta är okritisk gospel från en Apple-fanatiker kan härmed lugnas”

Ni som tror att detta är okritisk gospel från en Apple-fanatiker kan härmed lugnas: jag har inte ägt en Mac på snart ett år. Jag dumpade plattformen och gick till x86 och Linux där jag trivts bra, men tanken på att köra ARM på heltid även på skrivbordet drev mig till detta. Jag funderade ett tag på att köpa en Pinebook Pro med ARM-processor under skalet men jag ville inte ha en bärbar dator, och att bygga en hyfsat kraftfull skrivbordsmaskin med tillräckligt mycket minne och en ARM-processor skulle bli dyrt. Väldigt dyrt.

ANNONS: Så mycket kostar Mac Mini M1 på Webhallen

Så här är jag – Mactönten som blev Linuxman och nu är jag tillbaka igen. Jag vet inte om jag lyckas bli superbra kompis med Apples senaste inkarnation av det jag envisas med att kalla Mac OS X, Mac OS ”Big sur”, men hårdvaran är det sannerligen inget fel på.  För mig är detta inte bara ett givet köp, utan också en teknisk revolution jag inte upplevt sedan Iphone lanserades.

• Är din favoritapplikation redo för M1-proppen?  Kolla här: https://isapplesiliconready.com
• Mac Mini M1: www.apple.com/se/mac-mini