Ett mesh-nätverk gör det möjligt att ge täckning i varje vrå av hemmet. För detta har olika tillverkare ofta använt olika lösningar, men nu ska det bli enklare med nya standarden Wi-Fi Certified Easymesh.
Av Patrik Hermansson
När det inte räcker med en enda trådlös router för att få bra täckning finns det olika metoder att ta till. Ett exempel är nätverk via elnätet, där speciella adaptrar kopplas in i vägguttagen. I adaptrarna finns elektronik för trådlöst och/eller trådbundet nätverk. Enheterna skickar sedan nätverkstrafiken via husets elledningar. Denna lösning kan fungera bra, men det är inte optimalt att överlagra data på en strömkabel och det är svårt att få bra prestanda. Elnätet i ett hus är dessutom uppdelat i olika segment, faser, som ytterligare försvårar för signalerna att nå fram.
För dig som vill slippa kablar
En bättre lösning kan då vara att installera ytterligare en router. Denna kan kommunicera med huvudenheten via en kabel, men det är inte alltid man vill eller kan dra en kabel genom hela huset. De kan även kommunicera trådlöst via Wi-Fi, men då enheterna i detta fall måste skicka signaler åt två håll samtidigt innebär det en försämrad (halverad) överföringshastighet. Att sätta upp två eller fler routrar som ska fungera som ett homogent trådlöst nätverk kan dessutom vara krångligt.
LÄS MER: Första Easymesh-systemet från D-Link är här – COVR-1102
Samma sak gäller även de enkla och billiga Wi-Fi-förlängarna som finns att köpa. Det går att få dem att fungera bra, men det kan vara lite besvärligt att få ordning på det hela. Med denna teknik skapas även flera separata Wi-Fi-nätverk som de mobila enheterna måste växla mellan, något som ofta orsakar problem och onödiga fördröjningar.
Lösningarna spretar
Det är här som mesh-tekniken kommer in i bilden. Rent tekniskt är en mesh-lösning inte så annorlunda än den som används av Wi-Fi-förlängare, den största skillnaden är egentligen att installationen är mycket enklare. Tillverkarna har optimerat funktionen och enheterna säljs ofta som paket med tre stycken konfigurerade accesspunkter.
Ett problem är dock att de olika tillverkarna har sina egna mesh-lösningar.
Användaren behöver därmed inte krångla med någon konfiguration, det räcker att placera ut enheterna på lämpliga ställen och koppla på strömmen. En smidig finess är dessutom att alla enheter kan administreras via en gemensam mobilapp. Med denna kan man bland annat ändra inställningar och uppdatera firmware på samtliga enheter samtidigt.
LÄS OCKSÅ
Skillnaderna mellan Wi-Fi 5, Wi-Fi 6 och Wi-Fi 6E
Ett problem är dock att de olika tillverkarna har sina egna mesh-lösningar. Säg att du har en uppsättning med Google Wifi i ett mesh-nätverk som du vill komplettera. Då måste du köpa ytterligare Google-produkter. Lite tokigt kan tyckas, Wi-Fi är ju kompatibelt i övrigt. I andra fall går det ju bra att blanda produkter från olika tillverkare, det spelar ingen roll vem som tillverkat nätverkskortet eller routern. Det är heller inga problem att ha flera routrar av olika fabrikat, inte heller att blanda in Wi-Fi-förlängare från någon främmande tillverkare.
En ny mesh-standard
Ni förstår vart vi är på väg? Just det, mot en diskussion om standarder. När det gäller Wi-Fi i stort är produkterna kompatibla med varandra, då de följer uppsatta standarder för kommunikationen. Dessa standarder ingår i en grupp av standarder i familjen IEEE 802. Det finns ett antal olika trådlösa standarder, till exempel 802.11ac. En produkt som är certifierad för 802.11ac kan utan problem användas med andra produkter med samma certifiering, oavsett vem som tillverkat den. Den organisation som ansvarar för dessa standarder heter Wi-Fi Alliance.
När det gäller mesh-tekniken har det dock inte funnits någon standard och tillverkarna har skapat sina egna lösningar. Det går därmed inte att blanda produkter från olika tillverkare.
Wi-Fi Certified Easymesh
För att råda bot på detta har Wi-Fi Alliance tagit fram en ny standard kallad Wi-Fi Certified Easymesh (www.wi-fi.org/discover-wi-fi/wi-fi-easymesh). Produkter som certifieras enligt Easymesh ska fungera på ett liknande sätt och det blir då möjligt att bygga mesh-nätverk med produkter från olika tillverkare. Standarden är byggd för att ge möjlighet till en flexibel nätverksdesign där enheterna kan placeras på lämpliga ställen. Det ska vara enkelt att sätta upp systemet och det ska vara enkelt att skala upp med fler enheter oavsett tillverkare.
Läs också:
|
Standarden innehåller även krav på intelligens, ett nätverk med stöd för Easymesh ska optimera och organisera sig självt för bästa möjliga prestanda. Det ska även ha en form av lastbalansering och styra trafiken på ett sätt så att störningar undviks och anslutningarna blir så stabila och snabba som möjligt. För detta används teknik från en annan Wi-Fi-standard kallad Wi-Fi Agile Multiband. I denna standard finns funktioner som gör att de uppkopplade enheterna konstant kommunicerar med accesspunkterna. Nätverksprestandan kontrolleras hela tiden och accesspunkterna kan föreslå för klienterna att det kan vara bättre att använda en annan accesspunkt, en annan kanal eller ett annat frekvensband. När en klient sedan beslutar sig för att byta något av detta går övergången smidigt och avbrottsfritt. Klienten kan också samla information om de andra nätverken innan ett beslut om eventuellt byte tas.
Genom dessa lösningar kan alltså enheterna i nätverket själva konfigurera systemet för att prestera optimalt. Denna automatik innebär att det blir enklare både att sätta upp och optimera ett nätverk som har bra prestanda även i större lokaler, hus med flera våningar och liknande.
Få produkter på marknaden
Easymesh har tyvärr än så länge fått ett svalt mottagande av tillverkarna. Vissa kretstillverkare har visat ett visst intresse, men de som producerar slutprodukterna har hittills inte visat något större engagemang. En anledning till detta kan vara att de tycker att det är bra som det är, att de helst vill sälja sin egen hårdvara. Genom proprietära lösningar får de också kontroll över hela mesh-nätverket, vilket underlättar bland annat vid uppdateringar. Nackdelen är givetvis inlåsningseffekter och frånvaro av konkurrens, vilket sällan är något positivt.
Trots standardiseringen kan de designa och kontrollera mycket själva
Wi-Fi Alliance hoppas dock att tillverkarna till slut anammar standarden. De anser att tillverkarna ändå kan ha kontroll över systemen. Trots standardiseringen kan de designa och kontrollera mycket själva, inklusive den app som används för att kontrollera systemen. Dessutom är det ju så, att det ofta fungerar bäst med produkter från samma tillverkare trots att standarder följs. Därmed är de flesta nog ändå benägna att köpa enheter från en och samma tillverkare.
Listan är kort i skrivande stund
Wi-Fi Alliance har en lista över certifierad Easymesh-hårdvara. Den är kort, inte fler än sex produkter har till dags dato licensierats.
Den första produkt som licensierades heter Arris WAP4641 och den licensierades i augusti 2018. Tillverkaren använder ett eget system som kallas Arris Homeassure Wi-Fi för att skapa ett nätverk som ställer in sig självt för att prestera optimalt överallt i huset. Samtidigt är produkten alltså licensierad enligt Easymesh och bör fungera tillsammans med andra tillverkares produkter med samma certifiering. Ett exempel på en sådan är Kaonmedias AR2040, som marknadsförs som en trådlös förlängare. Enheten ska automatiskt kunna ansluta till en befintlig accesspunkt eller förlängare och sömlöst inkluderas i ett befintligt Easymesh-kompatibelt nätverk.
Som synes är det inga tillverkare som är särskilt kända, i alla fall inte i Sverige. Ett mer välkänt företag finns dock med på listan i form av Mediatek. Denna post avser dock endast en SoC och inte en komplett produkt. Därför fortsätter vi med den nyligen lanserade Technicolor Hybrid DJA0231. Detta är ett modem med stöd för både ADSL och LTE som också stöder Easymesh på Wi-Fi-sidan. Som mjukvara används ett system kallat Homeware, ett öppet operativsystem som gör det enkelt att ta fram, installera och underhålla nya appar och tjänster. En intressant produkt för den som behöver ett flexibelt modem. I övrigt finns det ännu inte mycket att hämta för användare som vill anamma Wi-Fi Certified Easymesh. Förhoppningsvis ändras detta snart. Dock är det än så länge öppet om det blir en standard med brett stöd eller enbart en parentes i den trådlösa historien.
