Krymp dina videofiler

H.265 är den nya standarden som används för att koda 4k-video, men du kan också använda den för att förbättra dina gamla videofiler. Här följer tre program som kodar video åt dig med senaste tekniken.

Filstorlekarna ökar i takt med att vi hela tiden vill ha högre upplösning. För ett antal år sedan var full-HD populärt, numera är det 4k som gäller. Som om detta inte vore nog ska materialet också kunna visas på mobila enheter, varav många har stöd för bättre upplösning än full-HD. Därför tittar vi närmare på hur tre program kan användas för att konvertera videofiler så att de blir mindre men har bibehållen kvalitet.

För att börja med att reda ut begreppen är H.265 en standard som också benämns HEVC. När det gäller x265 är detta den codec som implementerar standarden.  Den kallas även för ISO/IEC 23008-2 eller MPEG-H part 2.

För att komprimera video finns en rad standarder. Ett par exempel är VP8 och VP9 från Google eller MPEG-4 (som också kallas H.264). För ljud finns liknande standarder, som MP3, DTS, AC3 och FLAC.

Standarderna implementeras av codecar, en sammanslagning av code och decode. Namnet speglar uppgiften, som är att komprimera video eller ljud för att sedan packa upp och göra tillgängligt.

H.265 eller HEVC står för High Efficiency Video Coding. Den är särskilt anpassad för att komprimera 4k-video, även om tekniken förstås går att använda för annat material.

HEVC är dubbelt så bra som sin föregångare på att komprimera video, men resultatet hänger på hur pass bra materialet är kodat från början. Denna lösning använder sex nya tekniker för komprimering. En av dem handlar om att återanvända områden av pixlar från andra delar av bilden eller till och med från helt andra bilder.

Redan 2013 blev HEVC en standard, men det är först nu som den har kommit till nytta på allvar. Undertecknad filmar en hel del och 90 minuters full-HD-film med H.264 ger filer på cirka 15 gigabyte med en bitrate på 20 megabit per sekund. Samma film kodad med H.265 behöver bara en bitrate på 1,5 megabit för jämförbar kvalitet och filerna blir cirka 1,2 gigabyte. Ljudet lämnades oförändrat och var kodat i AAC med 128 kilobit stereo.

Hybrid

För att koda video effektivt krävs bra program. Det första av de tre som vi tittar närmare på är Hybrid. Programmet är gratis för enskilt bruk och finns för Windows, Linux och Mac. Du uppmanas att donera pengar till projektet och de har stöd för https://flattr.com. Det är ett intressant program då det baseras på en hel rad olika projekt med öppen kod. Dock är Hybrid inte släppt som öppen kod.

Efter installationen ger de tips om att anpassa programmet genom att installera fler codecar från http://mplayerhq.hu/MPlayer/releases/codecs. Nu är tanken god, men de codecar du hittar där är av äldre version.

Det går inte att ändra storlek på programmets fönster. Gränssnittet består av åtta flikar, en av dessa är inställningar för aktuell codec (där vi hela tiden använde x265). Det finns mängder av inställningar för att anpassa hur kodningen ska fungera och du ser exakt vilka inställningar som motsvaras om du skulle ha använt de här verktygen från kommandoraden.

För dem som inte har testat att laborera med kodning av video är valet av parametrar en liten vetenskap. Det är visserligen enkelt att koda en fil, men det är desto knepigare att få den så liten som möjligt utan att tappa bildkvalitet.

Samtliga program kördes på en bärbar dator med en snabb i7-processor, 32 gigabyte internminne och ett Geforce 980M som grafikkort. Hybrid klarade att koda 4,2 bilder per sekund via processorn. Det här var med standardinställningarna och ursprungsfilens 3,7 gigabyte blev 2,2 gigabyte efter komprimering.

För att koda även med hjälp av grafikkortet används Nvenc för hårdvara från Nvidia. Du aktiverar via in ställningarna, där du anger att den profil som ska användas är Nvenc Hybrid Default. Notera att det inte är säkert att detta fungerar, men det är värt ett försök.

http://www.selur.de

IFME

Det här programmet finns för Windows och Linux. För de senare systemen används Mono för att emulera .Net. Programmets namn är en förkortning av Internet Friendly Media Encoder. De nyfikna hittar programkoden på Github. Programmet är således gratis, men även här kan du donera till projektet om du så önskar.

Gränssnittet består av två fönster. Du har ett teckenbaserat som kommer att innehålla all information om kodningen, och vid start kontrolleras att de senaste versionerna av de externa komponenterna används. Programmet använder som så många andra liknande verktyg Ffmpeg som grund.

Den andra delen av gränssnittet är där du gör inställningarna. Den övre delen av fönstret innehåller kön av filer som ska kodas och den undre visar inställningarna. De senare huserar under sex flikar, varav ett par hanterar ljud och bild.

Fliken för video, som alltså styr inställningarna för videokodningen, är väldigt enkel att handskas med. Fast detta på bekostnad av vilka inställningar du kan göra. Du kan dock lägga till egna inställningar som argument på kommandoraden.

Det finns ett antal standardinställningar (preset). Bland annat då Medium och Very fast. Förutom detta kan du lägga till arbeten i kön och aktivera kodningsprocessen med ett tryck på Play. Exakt vad programmet ägnar sig åt kan du se i det textbaserade fönstret.

De externa program som IFME använder ligger i en underkatalog vid namn Plugins. På så sätt är det lätt att botanisera bland dem och lära sig mer om möjligheterna. Krydda det sedan med att ladda ned källkoden och studera den i Visual Studio. Eller så kan du bara köra programmet och börja koda.

https://x265.github.io

https://sourceforge.net/projects/ifme

Mediacoder

Programmet finns för alla tre plattformar och kommer i en hel rad olika versioner. Du hittar totalt nio versioner som är anpassade för diverse enheter och målgrupper. Den version som är gratis kommer ibland att visa dialogrutor där du måste genomföra en captcha. Donera och du slipper detta, men trots det kan du bara lägga 60 stycken filer på kö. Du får heller inte stöd för 4k – för att få detta krävs att du köper premiumversionen för 95 dollar (Standard Edition, GPU Edition kostar 189 dollar).

Gränssnittet är bra, det finns ett expertläge som ger goda möjligheter att manuellt påverka inställningarna. Programmet stöder ett 20-tal ljudformat, ett 15-tal videoformat och ett tiotal format för hur filerna ska lagras (till exempel MP4). Du kan läsa in material från ett tiotal olika källor.

Du arbetar med en kö av filer och för var och en kan du ställa in hur kodningen ska gå till. En flik finns för videokodningen och där anges format, bitrate och typ av encoder (till exempel Nvenc). På en annan flik anges detaljer för hur videon ska kodas. Där kan du använda en färdig profil eller gå in på de avancerade inställningarna.

Programmet ger också möjlighet till förhandsgranskning. Du kan alltså se hur kodningen fortlöper eller välja att visa en liten statusruta med antalet kodade bilder per sekund.

Då inställningarna huserar i ett eget gränssnitt är de enkla att handha. Du måste inte redigera dem, men om det behövs är inställningarna bra grupperade.

För att enbart koda behöver du bara lägga filer på kö, ange videoinställningar samt ljudinställningar och välja att påbörja arbetet. Gränssnittet är användarvänligt och det är lätt att prova sig fram. Du hittar programmet på www.mediacoderhq.com.

Det är alltså väl värt att granska de videofiler som du har sedan tidigare. Du kan tjäna mycket lagringsutrymme utan att förlora bildkvalitet, bara genom en omkodning. Lägg arbetena i kö och låt datorn arbeta med filerna medan du gör något annat.

Av Patrik Brinkhäll