Londons näst största flygplats använder sig av Splunk för att förbättra flödet och ge en bättre passagerarupplevelse.
Datormagazin fick ett samtal med Chris Howell under Splunk Conf2016, affärssystemschef på Gatwick Airport, en flygplats som hanterar 40 miljoner passagerare om året och är världens mest trafikerade flygplats med bara en landningsbana.
Howells uppgift är att koordinera IT-funktionerna med resten av verksamheten på flygplatsen. Gatwicks största konkurrent är förstås Heathrow och i den striden är målet att ge passagerarna en så positiv bild som möjligt av vistelsen på flygplatsen, från incheckningen, genom säkerhetskontrollen och vidare till gaten – hela flödet ska vara så sömlöst, smärtfritt och utan avbrott som möjligt.
Sömlöst passagerarflöde
För att komma så nära denna smidiga reseupplevelse som det bara går krävs kunskap. Arbetsledningen på de olika stationerna måste veta om det finns tillräckligt med folk vid incheckningsdiskarna, om det är kö vid incheckningsautomaterna, om det finns tillräckligt med självbetjäningsdiskar för bagageinlämning, om det finns tillräckligt med säkerhetskontroller öppna och hur lång tid det tar att passera dem, och så vidare.
Och det är till detta man använder Splunk. Under dessa steg i passagerarens och dennes bagages förflyttning utnyttjas hela 26 olika mjukvaror, som samtliga lämnar sina data till Splunk. Detta kompletteras med speciella sensorer på viktiga ställen – rörelsedetektorer i taket som kartlägger flödena runt incheckningen och ansiktsigenkänningskameror i säkerhetskontrollen och vid gaterna. De senare används inte för att identifiera folk, utan för att avgöra hur lång tid de befinner sig på respektive ställe.
Alla dessa data (totalt handlar det om cirka 42 gigabyte per dag) sammanställs och analyseras i Splunk i realtid. Det är ett arbete som skulle ha tagit många personer och lång tid i anspråk om det gjorts som tidigare i exempelvis Excel. Denna information kan sedan omedelbart presenteras för dem som behöver den – flygplatsens arbetsledning, säkerhetskontrollen, bagagehanteringen och flygplanshanteringen samt flygbolagens personal.
Nöjdhetskameror i framtiden
Dessa kan sedan anpassa bemanningen, främst genom omfördelning av rasttider, så att flödet blir så jämnt som möjligt och upplevs så positivt som möjligt. Att detta fungerar vet man genom olika standardmetoder för kvalitetshantering, men också genom passagerarundersökningar. Chris Howells dröm är att kunna gå ännu längre i utvärderingen.
– Jag skulle vilja ha ett automatiserat sätt att avgöra hur nöjda folk är. Tryckknappar med glada och ledsna gubbar på ger en del information, men det är inte tillräckligt. Jag tror att det inom några år kommer att vara möjligt att utnyttja kameror som läser folks ansiktsuttryck för att avgöra deras tillfredsställelse. Mina kolleger tycker att jag är galen, men jag är övertygad, säger han.
